Adventures of Elias - the Seizing of London

Idag började Lara sin 4 veckors ledighet. 4 veckor! I påskledighet! Nåväl, detta innebär att jag kommer få ett rätt speciellt arbetsschema som påverkar mina dagar i högsta grad. Under 13 av de 19 dagarna Lara är ledig från skolan kommer jag ta hand om henne fulltid, detta innebär i princip att jag inte har någon fritid under dessa dagar. Fördelen med detta är dock att jag kommer få dubbel lön under denna period eftersom det dubblar mitt arbete - Katsching! Frågan är bara om jag kommer att orka med det hela, fysiskt som psykiskt, redan efter idag känner jag av all den extra tid jag spenderat med ungen (som tack och lov betett sig exemplariskt).

Jag ska försöka anordna så mycket s.k. "playdates" (lekträffar) som möjligt, samt övriga aktiviteter (bio, picknick, Legoland), för att lätta på arbetsbördan. Om inte det hjälper så kan jag ju trösta mig med alla fantastiskt roliga grejer jag ska göra på helgerna! Dessa innefattar ju som bekant en resa till Skottland nästa helg, samt besök av familjen veckan efter! Sedan avslutas månaden med att älsklingen kommer och hälsar på, förhoppningsvis kan hon vara vänlig nog och ta hand om mig om jag är utsliten ;)

Om börsen: Fortfarande försvunnen. Förhoppningarna om att få tillbaka den ligger på ungefär samma nivå som World Trade Center, men tydligen får jag lov att vänta 1,5 vecka till innan fallet avskrivs.

Cheers.

Perfekt läge att lyssna på Regina Spektors "Wallet". Tyvärr tror jag inte att det kommer sluta lika bra för mig. Jag borde kanske förklara läget för er som inte hört; min plånbok är ute på vift.

Jag vet exakt VAR och NÄR den försvann, nämligen vid biljettluckan på Marylebone Station, klockan 21:56 igår kväll. Vanligtvis stoppar jag alltid tillbaka min börs direkt ner i fickan vid alla sorters transaktioner, men just denna ödesdigra gång lade jag upp den på räcket istället för att leta redan på mitt rabattkort som var i min väska och detta kunde ju bara sluta på ett sätt. Att jag glömt min plånbok märkte jag först när jag ställde mig upp för att lämna tåget väl hemma vid Gerrards Cross.

Jag försökte kontakta stationen så fort jag kom hem, men tragiskt nog var jag ynka fem minuter för sen och istället fick jag vänta till 08:00 dagen efter (läs idag). Man kan ju anse att en plånbok som ligger bokstavligt talat bredvid biljettluckan bör uppmärksammas och tas hand om, men de hade inte omhändertagit någon plånbok som matchade min beskrivning. Ni förstår barn, det har visat sig att alla människor på guds gröna jord inte följer de etiska lagar som borde vara inpräntade i var man och kvinnas sinne sedan barnsben, utan de är genomruttna skitstövlar som inte kan skilja på "mitt" och "ditt". De sade på tågstationen att jag inte bör ge upp hoppet än och ringa till Lost and Found som av någon outgrundlig anledning inte är öppet på helger och öppnar först imorgon efter lunch. Förhoppningsvis dyker plånboken upp inom de närmaste dagarna (jag kommer dock inte sitta hemma och hålla andan), men för säkerhets skull har jag blockerat mitt bankkort, beställt ett nytt, samt ett nytt körkort. Det som återstår att göra är att kontakta banken för att kolla med försäkringen, osv, samt att polisanmäla händelsen utifall att den skulle dyka upp på något annat vänster.

Idag, onsdagen den 17 mars är det alltså St. Patricks Day! För er som inte vet vad det är kan jag berätta att det är en brittisk högtid som främst firas i Irland, men självklart även här i England (och USA). Man firar denna dagen till minne av St. Patrick och hur han införde kristendomen på de brittiska öarna, ungefär som hur Ansgar anses ha infört kristendomen i Sverige. Inte helt oväntat firar sekulariserade Sverige dock inte en sådan händelse. Nåväl, tillbaka till England! HUR firar man då denna glada dag? Jo, genom att supa sig dyngrak, så klart!

Jag ser fram emot att ta mig till puben för att dela en pint Guiness med mina vänner, men ack och ve! Mina planer är hotade av att min värdmamma nu befinner sig på väg hem från Italien och jag vet inte om hon hinner hem i tid för mig att ta mig till puben innan det blir för sent. Vi väntar med spänning.

I övrigt så kan jag även påpeka att jag och min älskade Sanna nu varit i långdistansförhållande under hela 200 dagar! Bara ca. 120 dagar kvar alltså, grattis till oss.

Cheers mates, and happy St. Patricks Day!

Nedan följer ett krystat och oinspirerat stycke text som endast skrivs eftersom jag inte lyckats motivera mig själv nog mycket tidigare i veckan för att sammanfatta mina tankar och upplevelser i text.

Istället för att gå på gym har jag bestämt mig för att endast träna hemma (och handbollen då...). Anledningen till detta är att jag upptäckte att gå på gymmet skulle för mig gå på en snittkostnad av brutala 50£ i månaden. Efter att jag känt mig bedrövad ett tag över att tvingas göra detta beslut gjorde jag det bästa av situationen och beställde mig ett par hantlar för 25£, jag funderar även på att köpa en skivstång snart, men vi får se hur mycket det går på. Hantlarna levererades i onsdags och kommer förhoppningsvis användas flitigt nog för att ge mig ett par perfekt skulpterade armar.

I fredags var jag ute i London för första gången sen jag flyttade hit och sammanfattningsvis kan man säga att kvällen skulle kunnat gå avsevärt bättre. Kvällen började på bästa tänkbara sätt och var precis så rolig man kan förvänta sig att en sådan kväll ska vara fram till klockan ett, då en av tjejerna blev lite väl överförfriskad och behövde lite extra omtanke. Lång historia kort: Istället för att gå på klubben som var vårt huvudmål tog jag hand om denna arma själ fram till klockan fem och vid halv sju satt jag på tåget hem igen. Sedan dess har jag helt enkelt försökt att återhämta mig energimässigt från denna olyckliga händelse och nu ser jag fram emot en ny spännande vecka, som förhoppningsvis slutar lyckligare än den förra!

Cheers mates!

Denna helg har otvivelaktigt varit den mest händelselösa helgen sen jag kom hit, än så länge i alla fall. Gårdagen spenderades med att äta alldeles för stora mängder onyttigheter för min numera ovana mage och priset för det fick jag betala idag. Denna lördag har följaktligen spenderats med att försöka bearbeta resterna av detta skräp samt sitta vid datorn, under kvällen tog jag mig dock samman och tog mig iväg till - puben, där jag drack lite nyttigt öl.

Morgondagen kommer mest troligtvis att bli en mängd mer händelserik eftersom det blir att ta tåget till Cambridge på morgonen! Jag överväger att ta med mig mina glasögon, lite skönlitteratur/någon form av vetenskapliga böcker och sedan sitta på universitetet och låtsas vara ett geni. Vi får se om vi lyckas hitta på något roligare att göra.

Cheers mates!

Två dagar i följd med solsken. Omöjligt, skulle vissa kanske säga, men nu har det hänt! Både idag och igår har solen skinit ned mot oss vanliga dödliga på den plats där Gud allsmäktig befann sig när han uppfann regnet - Storbritannien. Förutom sol är det även rätt skönt i skuggan (ca. 8C) och fåglarna kvittrar på det sätt de endast gör när våren är nära förestående. Tajmingen är även helt perfekt nu när vi lämnat vintermånaden februari långt bakom oss och visst känns det extra bra att veta att den inte kommer tillbaka förrän om ett helt år! Needless to say, I'm happy!

Övriga tankar:
Visst är det trevligt att ha ett helt gäng med ekorrar och kaniner boendes på bakgården, men när de verkar anse att gräsmattan (som jag kommer behöva ta hand om) är deras egna privata toalett är det inte fullt så roligt längre. Just det, hela gräsmattan är täckt av bajs.

Cheers